Funktionsnedsättning inget hinder för rörelse

Det är sällan en funktionsnedsättning är ett hinder för lek, rörelse, motion och idrott. Den mänskliga viljan att röra sig är universell.  Det som hindrar funktionsnedsatta, eller ”funkis”, från att röra sig handlar mest om brist på kunskap och resurser. Det handlar också om den miljö, både den sociala och den fysiska, som personen lever i.

Funktionsnedsatta rör sig mindre

Både unga och äldre med funktionsnedsättningar rör sig mindre än andra i samma ålder. Var femte ung person mellan 16 och 29 år motionerar aldrig. Det är dubbelt så många jämfört med andra i samma ålder. Sämre kostvanor, fetma och psykisk ohälsa är också vanligare. Det finns dock skillnader mellan olika funktionsnedsättningar. Personer med utvecklingsstörning rör sig mest, de med fysiska funktionshinder lite mindre, och personer inom autismspektrat rör sig minst. Barn med autism har ofta en sen motorisk utveckling.  Att lära sig sitta, gå och hoppa kommer senare än för andra barn. Ett svagt utvecklat balanssinne och koordinationsförmåga kan följa med upp i vuxen ålder. Här är det viktigt med tidiga insatser av kunniga vuxna för att träna upp rörligheten. Barn och unga med autism har ofta svårt med skolidrotten då gruppstorleken kan vara ett hinder. Osäkerhet, diskriminering, låg självkänsla och att inte lita på sin kropp riskerar att leda till passivitet för funktionsnedsatta. I skolan kan kravet på prestation ytterligare spä på ett dåligt självförtroende. Var man bor i landet spelar också in. En del flyttar till annan ort eller kommun med bättre resurser och förutsättningar.

Ett begränsande samhälle

samhällets begränsningar

Förr talade man ofta om funktionsnedsättning som en begränsning hos individen, alltså vad personen inte kan göra. Numera pratar man ofta om begränsningarna i samhället. Det vill säga ett samhälle som inte är byggt för alla, utan begränsar vissa personer att inte kunna leva sitt liv fullt ut. Lärare, assistenter, familj och andra kunniga vuxna är viktiga personer för den unga funktionsnedsattas självkänsla. För att våga ta för sig på idrottslektionen eller att anmäla sig till en idrottsförening.

Aktiviteter och träning

För personer med fysisk nedsatthet anordnar många kommuner aktiviteter. Styrketräning, yoga, dans, simning, vattengympa, konditions- och balansträning är några exempel. Friskis och Svettis erbjuder flera olika individanpassade träningsmöjligheter för både fysiska och intellektuella funktionsnedsatta. För barn och ungdomar anordnar de ”Jag kan-gympa”.  PRO ordnar kurser, utflykter, gymnastik och promenader för äldre funktionsnedsatta. I egna hemmet finns många möjligheter till rörelse. Dammsugning, snöskottning, hundpromenader eller kanske sittgympa framför teven.

Parasport

Parasport är samlingsnamn för all idrott och sport för personer med funktionsnedsättning. De flesta vanliga sporter finns också som parasport, t ex rullstolsbasket och kälkhockey. Andra är rena parasporter som goalball för synskadade. Paralympics är parasportens motsvarighet till OS med 25 olika grenar.

Förutom kön delas de tävlande in i olika grader av nedsättning, nämligen amputerade, Cp-skadade, ryggmärgsskadade, synskadade, utvecklingsstörda samt Les Autres, övriga. I Sverige finns flera olika handikapp- eller parasportgrenar att välja på. Utöver basket, hockey och goalball, finns fotboll, simning, bowling, segling, curling, bordtennis, judo, boccia, alpint och många fler. Varje sport utövar man efter den nedsättning och förutsättning man har. Sverige är ett aktivt parasportland och har tagit ett flertal medaljer i Paralympics.

fjernefarvann © 2019